periodviskreativ.

Peter ville gå till biblioteket en dag, låna arn-böckerna. Så vi gick dit, och biblioteket är alltid mysigt, intressant och hemtrevligt. Jag minns förr, vi hade 56k-modem hemma och hur hipp var det? Så vi bokade en timma var på varsin dator på biblioteket. Spelade internet-spel (som vi förövrigt fortfarande gör, och jag pratar inte om world of warcraft som alla hjärndöda spelar) som var helt fantastiska då. Jag blev medlem i Skunk, vilket jag tycker är konstigt nu när jag tänker på det.

Biblioteket har alltid känts som ett andra hem, jag har varit där sen jag gick på dagis, då lånade jag böcker med två-tre rader av text och stora bilder. När jag blev lite äldre var det mycket tintin serieböcker och i tonåren fanns fantasyn tillgänglig för mig, lät mig fly från verkligheten och drömde om något bättre än falsk demokrati och ett slavbaserat samhälle. Jag hade ett uppehåll från biblioteket när jag började gymnasiet som säkert de flesta haft, hur trött är man inte på litteratur när lärarna försöker tvinga på kafka och man inte förstår ett dyft av det?

Jag slutade gymnasiet och började läsa ikapp på allt "tråkigt" som dom tvingade på mig då och upptäckte att det var intressant. Hur underbar är inte Dostojevskijs Onda andar? Kafka har alltid varit inspirerande fram till slutet av böckerna. Osv.

Den dagen gick vi till biblioteket för Arn-böckerna som sagt, och för att jag kanske kunde hitta fler böcker att läsa, något mer lättande än Nietzshes Så talade Zarathustra.


Jag hittade en bok skriven av Thomas Love Peacock, Nightmare Abbey, och det var något av det mest uppfriskande jag läst på det senaste. Så fort jag kan ska jag hitta resten av hans böcker på biblioteket och finns dom inte där ska jag hitta dom någon annanstans.


Nu ska jag försöka få igång Final Fantasy VII och glömma av att jag har feber. Det är så onödigt att vara sjuk.