Kalle Anka & Co.
I kväll sitter jag hos min mamma vid deras dator, jag har passat mina syskon sen igår. Det har varit långa och roliga timmar!
Vi var på cirkus igår eftermiddag, jag kan inte ens minnas när jag var på cirkus sist, en gammal upplevelse som jag fick uppleva på nytt. Härligt härligt.
I dag har varit mulet och regn så vi har hållt oss inomhus hela långa dagen, man blir knasig av brist på rent syre, men vi har haft kul ändå. Spelat mario kart fyra personer mot varandra ,det är himla roligt! Skulle vilja prova att spela 8 stycken någon gång.
Nu har jag precis läst klart min lillebrors Kalle Anka-tidning, sista serien handlade om Magica De hex som efter vanlig rutin ska ge sig på Joakims pengabinge för att få tag på hans krona nummer ett. Serien i sig är klassisk men det är roligt att ändra sitt tankesätt i huvudet, ur ett realistiskt perspektiv.
Joakim, Kalle och knattarna är alla i bingen, kalle får höra hur Joakims dektektiver som lurar utanför Magicas hem blir oskadliggjorda och Kalle varnar Joakim direkt. Han springer efter sitt muskedunder som han i värsta fall ska skjuta Magica med, hur uppfattar knattarna en sån sak? är det inte traumatiskt?
Inte nog med det så sätter Joakim knattarna som vakter vid fönstret för att se när Magica dyker upp. Han sätter dom i direkt fara för att skydda sitt mynt, stackarna blir använda som kanonmat. Stackars knattar måste ha men för livet.
Men sen är det ju bara en serie, inget mer. Trevligt ändå att se det på annorlunda vis.
Vi var på cirkus igår eftermiddag, jag kan inte ens minnas när jag var på cirkus sist, en gammal upplevelse som jag fick uppleva på nytt. Härligt härligt.
I dag har varit mulet och regn så vi har hållt oss inomhus hela långa dagen, man blir knasig av brist på rent syre, men vi har haft kul ändå. Spelat mario kart fyra personer mot varandra ,det är himla roligt! Skulle vilja prova att spela 8 stycken någon gång.
Nu har jag precis läst klart min lillebrors Kalle Anka-tidning, sista serien handlade om Magica De hex som efter vanlig rutin ska ge sig på Joakims pengabinge för att få tag på hans krona nummer ett. Serien i sig är klassisk men det är roligt att ändra sitt tankesätt i huvudet, ur ett realistiskt perspektiv.
Joakim, Kalle och knattarna är alla i bingen, kalle får höra hur Joakims dektektiver som lurar utanför Magicas hem blir oskadliggjorda och Kalle varnar Joakim direkt. Han springer efter sitt muskedunder som han i värsta fall ska skjuta Magica med, hur uppfattar knattarna en sån sak? är det inte traumatiskt?
Inte nog med det så sätter Joakim knattarna som vakter vid fönstret för att se när Magica dyker upp. Han sätter dom i direkt fara för att skydda sitt mynt, stackarna blir använda som kanonmat. Stackars knattar måste ha men för livet.
Men sen är det ju bara en serie, inget mer. Trevligt ändå att se det på annorlunda vis.
Nattlig kreativetet är lika med verklighetsflykt.
Efter att jag började mitt sommarjobb i kommunen har mina kvälls- och morgonrutiner förändrats ganska drastiskt, numera sitter jag vaken till tolvslaget, ibland längre. Tidigare sov jag då, jag uppskattar båda delarna. Sova tidigt, sova sent.
Men! Det finns en underbar charm och något harmoniskt över att sitta här vid datorn, nu är inte klockan så mycket, men hade det varit senare hade det varit knäpptyst här och jag hade suttit och filosoferat, fantiserat, allt möjligt som man har möjlighet till när det ät totalt lugn som råder.
Det känns lite som att jag försvarar mig när jag känner att jag måste lägga till att jag älskar människor och sällskap, att jag inte har något emot att umgås med människor. Så ni vet!
Fantasin känns så väldigt mycket starkare bara när nattens timmar flyter på och man fortfarande är vid medvetande, jag kan fantisera ihop hela historier, ibland ligger jag i sängen och tänker på saker och kommer så finurliga och helt fantastiska meningar som senare byggs ihop till, jag vet inte, dikter? historier? så jag måste tända lampan, ta en penna och skriver ner allt på papper.
För man befinner sig i något mellanting mellan verklighet och dröm. Allt är som bäst då! Hade det varit dag och solen stått högt på himlen hade jag aldrig hittat på dom sakerna. Det krävs nattlig harmoni och allt det där natur-romantiska krafset som beskrivs i äldre böcker för att man ska få fart på fantasin.
Som bäst, när jag sitter vid min mammas köksbord kan jag dagdrömma ihop något halvroligt, något i stil med att livet borde vara annorlunda. Att mitt rum i gillestugan borde vara fyllt med vatten och inget kan läcka ut någonstans så det alltid är fyllt upp till trappan, så jag kan dyka ner och simma omkring bland mina saker, sätta mig i soffan och spela tv-spel under vatten.
Det är på dagen, det går inte lika bra då. Det är fint att vara en nattuggla ibland.
Ps(?) Jag skrev två läsare i förra inlägget, märkligt att det dubblades efter jag skrev. Fyra läsare. Det är spännande att ha fyra stycken, lite personligt, som en mysig liten grupp som läser böcker tillsammans.
Fortsätt att läsa, så jag kan se mina 4 dagliga läsare i statistiken.
Men! Det finns en underbar charm och något harmoniskt över att sitta här vid datorn, nu är inte klockan så mycket, men hade det varit senare hade det varit knäpptyst här och jag hade suttit och filosoferat, fantiserat, allt möjligt som man har möjlighet till när det ät totalt lugn som råder.
Det känns lite som att jag försvarar mig när jag känner att jag måste lägga till att jag älskar människor och sällskap, att jag inte har något emot att umgås med människor. Så ni vet!
Fantasin känns så väldigt mycket starkare bara när nattens timmar flyter på och man fortfarande är vid medvetande, jag kan fantisera ihop hela historier, ibland ligger jag i sängen och tänker på saker och kommer så finurliga och helt fantastiska meningar som senare byggs ihop till, jag vet inte, dikter? historier? så jag måste tända lampan, ta en penna och skriver ner allt på papper.
För man befinner sig i något mellanting mellan verklighet och dröm. Allt är som bäst då! Hade det varit dag och solen stått högt på himlen hade jag aldrig hittat på dom sakerna. Det krävs nattlig harmoni och allt det där natur-romantiska krafset som beskrivs i äldre böcker för att man ska få fart på fantasin.
Som bäst, när jag sitter vid min mammas köksbord kan jag dagdrömma ihop något halvroligt, något i stil med att livet borde vara annorlunda. Att mitt rum i gillestugan borde vara fyllt med vatten och inget kan läcka ut någonstans så det alltid är fyllt upp till trappan, så jag kan dyka ner och simma omkring bland mina saker, sätta mig i soffan och spela tv-spel under vatten.
Det är på dagen, det går inte lika bra då. Det är fint att vara en nattuggla ibland.
Ps(?) Jag skrev två läsare i förra inlägget, märkligt att det dubblades efter jag skrev. Fyra läsare. Det är spännande att ha fyra stycken, lite personligt, som en mysig liten grupp som läser böcker tillsammans.
Fortsätt att läsa, så jag kan se mina 4 dagliga läsare i statistiken.
En läsare, två läsare.
Det var en månad sedan jag skrev sist, det känns som det var en evighet sedan. Lite trist med tanke på att jag fick reda på att Gunilla (Pappas fru) läst min blogg, helt plötsligt slutade mina ord flöda och den här platsen vissnade och dog. Det kanske är på tiden att jag börjar skriva igen!
En anledning till att jag slutade skriva kan ju bero på att jag har jobbat fruktansvärt mycket den senaste månaden, eller hela sommaren för den delen. Mer än heltid i juli, det knäcker mig lite. Nu har jag vanligt med jobb igen och det är ju trevligt för då kan jag ägna mer tid till allt jag vill ägna tid åt.
Som t ex att umgås med min älskade Sandra! Det är ju prioritet, inte prioriterar jag andra intressen över det. Det hade vart elakt! Som att spela tv-spel hela dagarna och inte bry mig om något annat.
Jag vet inte om jag nämnt det men jag har köpt ett Nintendo Dsi, gav ju mitt gamla Ds till min lillebror. Jag fick med Zelda, spirits tracks. Så det har jag spelat en del, börjar närma mig slutet på det. Som vanligt när jag närmar mig slut på spel så avbryter jag mitt i storyn och börjar med sidouppdrag, sen tröttnar jag på det för det är så enformig så lägger jag ifrån mig spelet på obestämd tid för att aldrig spela färdigt det.
It's a classic!
En anledning till att jag slutade skriva kan ju bero på att jag har jobbat fruktansvärt mycket den senaste månaden, eller hela sommaren för den delen. Mer än heltid i juli, det knäcker mig lite. Nu har jag vanligt med jobb igen och det är ju trevligt för då kan jag ägna mer tid till allt jag vill ägna tid åt.
Som t ex att umgås med min älskade Sandra! Det är ju prioritet, inte prioriterar jag andra intressen över det. Det hade vart elakt! Som att spela tv-spel hela dagarna och inte bry mig om något annat.
Jag vet inte om jag nämnt det men jag har köpt ett Nintendo Dsi, gav ju mitt gamla Ds till min lillebror. Jag fick med Zelda, spirits tracks. Så det har jag spelat en del, börjar närma mig slutet på det. Som vanligt när jag närmar mig slut på spel så avbryter jag mitt i storyn och börjar med sidouppdrag, sen tröttnar jag på det för det är så enformig så lägger jag ifrån mig spelet på obestämd tid för att aldrig spela färdigt det.
It's a classic!
Ur askan reser sig fågel Fenix.
Det känns som ett bra tillfälle att skriva ett par rader nu, jag och Sigge har sagt hejdå till Sandra som är på väg till sitt jobb. Sigge och jag gick en sväng i värmen, hunden längtade in, det kan jag lova! Så vi gick in och han sprang till vattenskålen. Jag sprang till flaskan med kolsyrat-vatten!
Vi har köpt en kolsyremaskingrejsimojs, ni vet en såndär som räddar naturen från ondska och gör en till en bättre i-lands människa. Nu behöver vi aldrig köpa kolsyrat vatten i affärer längre och slösa på plast, för nu har vi en sån här kolsyremaskingrejsimojs.
Tyvärr kommer jag fortsätta köpa kolsyrat vatten ute för jag tänker inte ett steg längre, att jag kan vänta tills jag kommer hem med att dricka gott kolsyrat kallt vatten. Jag vill ju ha vattnet då, när jag är ute, när jag inte har en flaska med vatten med mig, så jag måste köpa och förstöra mer natur. Trist va?
Nu ska jag fortsätta spela League of Legends, jag struntar i hur fint väder det är ute. Jag vill inte vara ute och bli brun och plaska i vattnet med alla andra barnen. Jag har det bra här framför datorn.
Vi har köpt en kolsyremaskingrejsimojs, ni vet en såndär som räddar naturen från ondska och gör en till en bättre i-lands människa. Nu behöver vi aldrig köpa kolsyrat vatten i affärer längre och slösa på plast, för nu har vi en sån här kolsyremaskingrejsimojs.
Tyvärr kommer jag fortsätta köpa kolsyrat vatten ute för jag tänker inte ett steg längre, att jag kan vänta tills jag kommer hem med att dricka gott kolsyrat kallt vatten. Jag vill ju ha vattnet då, när jag är ute, när jag inte har en flaska med vatten med mig, så jag måste köpa och förstöra mer natur. Trist va?
Nu ska jag fortsätta spela League of Legends, jag struntar i hur fint väder det är ute. Jag vill inte vara ute och bli brun och plaska i vattnet med alla andra barnen. Jag har det bra här framför datorn.
Godkväll människor.
Jag tänker inte skriva något viktigt idag, det enda jag skriver är dessa ord som ni kan få läsa och som får er att hoppas att jag blir aktiv igen och börjar skriva intressanta saker som ni kommer suga i er som en tvättsvamp suger i sig vatten.
Godkväll, som sagt.
Godkväll, som sagt.
Jobb idag, ledig imorgon.
Jag har varit borta ett tag, jag vet. Har inte känt alls för att skriva. Har ju spelat League of Legends. Men jag känner för att komma tillbaka, eventuellt med ett inlägg med ord som går att läsa som musik för det är så vackert skrivet.
Skriver nog mer imorgon.
Skriver nog mer imorgon.
Ledig idag, jobb imorgon.
En ledig dag nu, har suttit och spelat League of legends, det är en del att lära sig. Tills att jag blir bäst på det då det vill säga. Var ute och sprang för en liten stund sedan, dags för en vilodag snart.
Imorgon jobbar jag ett dygn, sen är jag ledig några timmar sedan är det dags att jobba 28 timmar. Så det kommer inte bli mycket skrivet här på ett par dagar, kommer inte ha något internet i alingsås. Trist va?
Nu är det dags för middag snart, våfflor! Hoppas ni har haft en bra dag.
Imorgon jobbar jag ett dygn, sen är jag ledig några timmar sedan är det dags att jobba 28 timmar. Så det kommer inte bli mycket skrivet här på ett par dagar, kommer inte ha något internet i alingsås. Trist va?
Nu är det dags för middag snart, våfflor! Hoppas ni har haft en bra dag.
Hemfärd igen.
Denna gången var hemfärden hem till Sandra och Sigge. I går träffade jag Peter en stund och samtalade, man har mycket att ta igen nu när man bor i skilda städer, mycket nyheter att förmedla osv. Djungeltrumman ljudar ju inte alltid hela vägen hit.
Sen gick jag hem och spelade, det regnar köttbullar. Så Simon min lillebror kan få klara spelet med det ULTIMATA VAPNET! hör och häpna. Han är ju liten så att samla varenda liten matbit som finns på nivåerna är inte hans sak att klara. Det gör jag åt honom!
Imorse började jag jobba till eftermiddagen, väl hemma väntade en sjuk Sandra som jag lagade mat till och sedan begav jag mig ut på en joggingtur. Lika härligt varje gång faktiskt. Ser fram mot att komma ut imorgon också.
Spel spel spel, alltid dessa spel! Jag har ett spel som jag laddade ner nu nyligen, jag har precis klarat av deras introduktion och ska strax spela min första match i spelet. Om ni har tid över och vill spela så råder jag er att besöka denna sidan, ladda ner spelet och lägga till mig som vän. Fiiend är mitt namn där med, självklart.
Jag känner att jag inte har ork just nu att skriva vad spelet handlar om, men ni hittar det på deras sida också, såklart.
Sen gick jag hem och spelade, det regnar köttbullar. Så Simon min lillebror kan få klara spelet med det ULTIMATA VAPNET! hör och häpna. Han är ju liten så att samla varenda liten matbit som finns på nivåerna är inte hans sak att klara. Det gör jag åt honom!
Imorse började jag jobba till eftermiddagen, väl hemma väntade en sjuk Sandra som jag lagade mat till och sedan begav jag mig ut på en joggingtur. Lika härligt varje gång faktiskt. Ser fram mot att komma ut imorgon också.
Spel spel spel, alltid dessa spel! Jag har ett spel som jag laddade ner nu nyligen, jag har precis klarat av deras introduktion och ska strax spela min första match i spelet. Om ni har tid över och vill spela så råder jag er att besöka denna sidan, ladda ner spelet och lägga till mig som vän. Fiiend är mitt namn där med, självklart.
Jag känner att jag inte har ork just nu att skriva vad spelet handlar om, men ni hittar det på deras sida också, såklart.
Hemfärd.
Nu är det snart dags att ta tåget till Alingsås, för att sova. Så jag kan jobba imorgon.
Nu försvinner jag ett dygn, ett dygn utan tv-spel, utan frontierville, utan Sandra.
Nu försvinner jag ett dygn, ett dygn utan tv-spel, utan frontierville, utan Sandra.
Serier på internet.
Jag är säker på att det börjar bli tjatigt med 8-bit theater nu, igår kväll läste jag klart serien, efter flera månaders läsning. Abrupt slut kanske med tanke på hur länge den hållt på och ganska ologiskt, men så har humorn i serien hela tiden varit så det kanske blir logiskt på något vis. Bortsett från slutet så tycker jag att serien är fantastisk!
Alla som spelat något slags RPG från de äldre dagarna då 8bits pixlarna dominerade, borde läsa serien. Klicka på länken ovan för att påbörja ett långt, komiskt och ondskefullt äventyr!
Även om jag läser flera serier per dag, det finns nästan alltid någon serie som uppdateras, så vill jag rekommendera en ny serie som jag börjat läsa. Postapokalyptisk miljö i England, där fåtal människor lever efter någon slags utrotning av något slag, som för mig fortfarande är okänd. Den hittar ni här. Freak Angels är namnet.
En dag borde jag kanske ta mig tid och länka alla serier jag läser, så ni kan hitta dom på den högra sidan av bloggen, men det är ett för stort projekt för mig att ta tag i just nu, ja det är jobbigt att länka!
Alla som spelat något slags RPG från de äldre dagarna då 8bits pixlarna dominerade, borde läsa serien. Klicka på länken ovan för att påbörja ett långt, komiskt och ondskefullt äventyr!
Även om jag läser flera serier per dag, det finns nästan alltid någon serie som uppdateras, så vill jag rekommendera en ny serie som jag börjat läsa. Postapokalyptisk miljö i England, där fåtal människor lever efter någon slags utrotning av något slag, som för mig fortfarande är okänd. Den hittar ni här. Freak Angels är namnet.
En dag borde jag kanske ta mig tid och länka alla serier jag läser, så ni kan hitta dom på den högra sidan av bloggen, men det är ett för stort projekt för mig att ta tag i just nu, ja det är jobbigt att länka!
Facebook & Frontierville.
Först måste jag ju nämna att det är frusterande när jag igår ville rita och tänkte att jag skulle leta upp ett block men inte hittade ett! Jag har alltid ett block att rita i, ibland har jag fyra att välja på. Nu när jag flyttat dock, har jag packat ner några block men självklart valt dom som hade få tomma sidor kvar i, så dom är uppritade nu.
Måste norpa något block nästa gång jag kommer hem till mamma!
Men nu ska ni få höra, nu börjas det igen. Tidigare har jag ju spelat diverse spel på facebook, farmville, mafia wars försökte mig på fishville etc etc. Sedan kände jag att det stal på tok för mycket tid av mitt liv, som jag kunde lagt på viktigare saker, som att spela tv-spel istället.
Nu har det släppts ännu ett spel, frontierville. Det är till skillnad från dom andra spelen relativt intressant! Det finns hela tiden mål att nå upp till, ett bra skapat belöningssystem med andra ord som gör att man vill fortsätta spela. Redan i det tidiga stadiet som spelet är i så finns det fler möjligheter till ett varierat spel än vad det finns i dom andra.
Det bästa är dock att det påminner mig om den tiden då jag spelade harvest moon, för det här är lite smått en kopia av det. Enda skillnaden, okej det finns säkert fler skillnader, men det är att jag får lov att spela med flera spelare nu. Det gör alltid upplevelsen av ett spel mycket bättre. I mitt tycke.
Ja, jag märker också att jag sitter här och prisar ett kommersiellt spel på facebook, det kanske är lite fel, men ni borde prova på det om ni har tid och gått på min försäljning i det här inlägget.
Måste norpa något block nästa gång jag kommer hem till mamma!
Men nu ska ni få höra, nu börjas det igen. Tidigare har jag ju spelat diverse spel på facebook, farmville, mafia wars försökte mig på fishville etc etc. Sedan kände jag att det stal på tok för mycket tid av mitt liv, som jag kunde lagt på viktigare saker, som att spela tv-spel istället.
Nu har det släppts ännu ett spel, frontierville. Det är till skillnad från dom andra spelen relativt intressant! Det finns hela tiden mål att nå upp till, ett bra skapat belöningssystem med andra ord som gör att man vill fortsätta spela. Redan i det tidiga stadiet som spelet är i så finns det fler möjligheter till ett varierat spel än vad det finns i dom andra.
Det bästa är dock att det påminner mig om den tiden då jag spelade harvest moon, för det här är lite smått en kopia av det. Enda skillnaden, okej det finns säkert fler skillnader, men det är att jag får lov att spela med flera spelare nu. Det gör alltid upplevelsen av ett spel mycket bättre. I mitt tycke.
Ja, jag märker också att jag sitter här och prisar ett kommersiellt spel på facebook, det kanske är lite fel, men ni borde prova på det om ni har tid och gått på min försäljning i det här inlägget.
Monarki & trams.
Jag behöver ju inte skriva en uppsats om hur lite jag uppskattar att deras bröllopsdag sänds på tv hela dagen, eller hur lite jag uppskattar att vi ens har monarki i Sverige.
Jag har skrivit många ord och långa meningar om det förr, när jag var tonåring och inte skämdes för att uttrycka mig om diverse ting. När jag inte insåg hur löjligt mina uttalanden lät. Det handlade kanske mindre om monarkin då och mer om kyrkan.
Men visst går dom hand i hand? Två organisationer, föreningar eller vad man ska kalla dom. Som på lika vis försöjer sig, genom att åderlåta våran inkomst och låta den flöda ner i deras penningpungar. Två makter i våran stat som inte har något verkligt inflytande någonstans, och inte heller någon egentlig verklighetsförankring. Dom lyckas ändå klamra sig fast, likt en skeppsbruten vid sin planka, till vårat samhälle. När dom egentligen borde sjunka och försvinna.
Det borde alla som lever i detta kapitalistiska samhälle hålla med om, vi lever för profit, för att tjäna pengar för egen lyx och överlevnad. Inte för att dela med oss, framförallt inte för att betala onödig skatt. (onödig, se kyrkan och monarki)
Men skål ändå, låt de leva lyckliga i alla sina dagar! De är ju trots allt människor, och vi förtjänar alla att vara lyckliga i resten av våra liv. Tills döden skiljer oss åt.
Jag har skrivit många ord och långa meningar om det förr, när jag var tonåring och inte skämdes för att uttrycka mig om diverse ting. När jag inte insåg hur löjligt mina uttalanden lät. Det handlade kanske mindre om monarkin då och mer om kyrkan.
Men visst går dom hand i hand? Två organisationer, föreningar eller vad man ska kalla dom. Som på lika vis försöjer sig, genom att åderlåta våran inkomst och låta den flöda ner i deras penningpungar. Två makter i våran stat som inte har något verkligt inflytande någonstans, och inte heller någon egentlig verklighetsförankring. Dom lyckas ändå klamra sig fast, likt en skeppsbruten vid sin planka, till vårat samhälle. När dom egentligen borde sjunka och försvinna.
Det borde alla som lever i detta kapitalistiska samhälle hålla med om, vi lever för profit, för att tjäna pengar för egen lyx och överlevnad. Inte för att dela med oss, framförallt inte för att betala onödig skatt. (onödig, se kyrkan och monarki)
Men skål ändå, låt de leva lyckliga i alla sina dagar! De är ju trots allt människor, och vi förtjänar alla att vara lyckliga i resten av våra liv. Tills döden skiljer oss åt.
Marvel vs Capcom.
Min första upplevelse inom fightingspels genren var antagligen street fighter II till super nintendo, jag säger antagligen för jag var ung ung då och kan ha provat på något annat fightingspel utan att minnas det. Nu när man kommit till åren så sviktar ju minnet ibland. Ja, jag är 80, inte 23.
Sen var det Tekken hemma hos Peter, som jag avskydde grymt mycket, för det var en av de mest motbjudande spelen jag mött, rent grafiskt vill säga. Efter det upptäckte jag Soul Calibur, som var djupt uppskattat tack vare att spelet erbjöd karaktärer med vapen att slåss med. Det älskade jag. Under det spelets tid myntades ett smeknamn till mig, samma knapp jonas. Jag var liten och kunde inte alla combos som min morbror och hans vänner hade tagit sig tid att lära sig, så jag satsade på att spela med Kilik, som står med en mega lång stav och kan ha kul på avstånd.
Jag fick min öppningsmatch mot min morbror, pepprade på två knappar och spöade livet ur honom rätt fort. Ni måste förstå hans frustration, att bli uppläxad av en liten pojk med ett arsenal av två knappar medan han hade alla möjliga vapen till förfogande tack vare hans memorerande av kombinations attacker. Det var tider det!
Fightingspel har dock aldrig hört till de roligare spelen jag spelat. Tycker det är alldeles för hektiskt. Jag spelar de mer lugnare spelen. Men efter att jag köpte mitt Ps3 hittade jag Soul Calibur 4, väckte minnen till liv så jag köpte det och återupplivade min barndom. Nu har det legat på hyllan ett tag och jag har inte spelat något sånt spel på ett tag.
Men nu! Nu har jag på känn att tiderna vänder, jag har blivit allt mer på humör att köpa Street fighter IV, det ser fint ut och är inte allt för hektiskt, kanske kan jag ta mig tid att lära mig ett par kombos och nöta sönder en karaktär tills jag är mästare.
Satt även och läste gratis-tidningen Game Reactor nu, hittade en recension, eller inte recension utan mer ett smakprov på spelet, bilder och förklaringar. Spelet i fråga är Marvel vs Capcom 3. Jag nämnde det inte tidigare, men det spelet. Det första då, är ett av många spel som finns fast etsat i mitt minne. Redan då älskade jag superhjältar, tog varje tillfälle i akt att spela det med min morbror.
Och nu kommer trean! Jag måste ha trean, och det måste vara välgjort och älskvärt. Kan det vara så att fightingspelen kan bli ett nytt intresse för mig? Jag hoppas, jag hoppas.
Awesome, visst?
Sen var det Tekken hemma hos Peter, som jag avskydde grymt mycket, för det var en av de mest motbjudande spelen jag mött, rent grafiskt vill säga. Efter det upptäckte jag Soul Calibur, som var djupt uppskattat tack vare att spelet erbjöd karaktärer med vapen att slåss med. Det älskade jag. Under det spelets tid myntades ett smeknamn till mig, samma knapp jonas. Jag var liten och kunde inte alla combos som min morbror och hans vänner hade tagit sig tid att lära sig, så jag satsade på att spela med Kilik, som står med en mega lång stav och kan ha kul på avstånd.
Jag fick min öppningsmatch mot min morbror, pepprade på två knappar och spöade livet ur honom rätt fort. Ni måste förstå hans frustration, att bli uppläxad av en liten pojk med ett arsenal av två knappar medan han hade alla möjliga vapen till förfogande tack vare hans memorerande av kombinations attacker. Det var tider det!
Fightingspel har dock aldrig hört till de roligare spelen jag spelat. Tycker det är alldeles för hektiskt. Jag spelar de mer lugnare spelen. Men efter att jag köpte mitt Ps3 hittade jag Soul Calibur 4, väckte minnen till liv så jag köpte det och återupplivade min barndom. Nu har det legat på hyllan ett tag och jag har inte spelat något sånt spel på ett tag.
Men nu! Nu har jag på känn att tiderna vänder, jag har blivit allt mer på humör att köpa Street fighter IV, det ser fint ut och är inte allt för hektiskt, kanske kan jag ta mig tid att lära mig ett par kombos och nöta sönder en karaktär tills jag är mästare.
Satt även och läste gratis-tidningen Game Reactor nu, hittade en recension, eller inte recension utan mer ett smakprov på spelet, bilder och förklaringar. Spelet i fråga är Marvel vs Capcom 3. Jag nämnde det inte tidigare, men det spelet. Det första då, är ett av många spel som finns fast etsat i mitt minne. Redan då älskade jag superhjältar, tog varje tillfälle i akt att spela det med min morbror.
Och nu kommer trean! Jag måste ha trean, och det måste vara välgjort och älskvärt. Kan det vara så att fightingspelen kan bli ett nytt intresse för mig? Jag hoppas, jag hoppas.
Awesome, visst?
Casino Cosmopol & Svalka.
Och nu är jag hemkommen från ett besök på casinot, Peter bjöd på räkmacka och en öl. Vi satt i värmen och blåsten och tuggade på och tyckte livet var underbart. Sen bar det av in på casinot och där spelade Peter.
Det är ett härligt ställe, tidsuppfattningen försvinner och allt du kan tänkas behöva under vistelsen finns tillgängligt.
Nu är jag hemma och spelar VM Selma turneringen på svenska spel, gud så mycket pengar jag skänker åt staten. Dom borde tycka om mig!
Vi åt indisk mat jag och Sandra tidigare idag, starkt som tusan men gott var det. Kan tänka mig att äta det flera gånger och kanske våga prova något som jag egentligen inte skulle tänka mig att äta, man kan ju bli positivt överraskad även om man inte tror det!
Det är ett härligt ställe, tidsuppfattningen försvinner och allt du kan tänkas behöva under vistelsen finns tillgängligt.
Nu är jag hemma och spelar VM Selma turneringen på svenska spel, gud så mycket pengar jag skänker åt staten. Dom borde tycka om mig!
Vi åt indisk mat jag och Sandra tidigare idag, starkt som tusan men gott var det. Kan tänka mig att äta det flera gånger och kanske våga prova något som jag egentligen inte skulle tänka mig att äta, man kan ju bli positivt överraskad även om man inte tror det!
Casino Cosmopol & Värme.
Gick upp för en stund sedan, har sovit länge de senaste dagarna. Värmen trycker på utanför så allt blir svettigt och gott i lägenheten. I dag ska jag och Sandra äta lunch ute, det blir nästan dom sista slantarna jag kan spenderna innan en ny rullar in på kontot.
I eftermiddag kommer Peter till stan, alltså Göteborg. Han ska till Casino Cosmopol, där vi båda har fri entré för vi är sådana stor-spelare. Ni vet, de kommer små människor (kallar tjänare så) med brickor fyllda med den dräggigaste ölen de kan hitta, bara för våran skull.
När vi närmar oss roulette-borden tar människor ett steg åt sidan i vördnad till gudomligheten som uppenbarar sig för deras ögon. Okej, det kanske inte riktigt går till så. Men vi har fri entré månaden ut i alla fall, tack vare att vi blev medlemar där för ett år sedan.
Jag har tyvärr inga slantar att spela för, får umgås med Peter och se hur det går för honom istället. Den stora vinsten kommer ju alltid en dag, visst gör den?
I eftermiddag kommer Peter till stan, alltså Göteborg. Han ska till Casino Cosmopol, där vi båda har fri entré för vi är sådana stor-spelare. Ni vet, de kommer små människor (kallar tjänare så) med brickor fyllda med den dräggigaste ölen de kan hitta, bara för våran skull.
När vi närmar oss roulette-borden tar människor ett steg åt sidan i vördnad till gudomligheten som uppenbarar sig för deras ögon. Okej, det kanske inte riktigt går till så. Men vi har fri entré månaden ut i alla fall, tack vare att vi blev medlemar där för ett år sedan.
Jag har tyvärr inga slantar att spela för, får umgås med Peter och se hur det går för honom istället. Den stora vinsten kommer ju alltid en dag, visst gör den?
Pokerspelare & artighet.
Jag har ju som sagt spelat ett antal turneringar de senaste dagarna, klockan åtta och tio går två bra billiga turneringar för en människa med min färdighet. Något som jag har lagt märke till är människorna härliga sociala förmåga. Ingen skriver ett ord, bortsett från nh och ty. Nice hand och Thank you alltså. Vem vill ens höra att dom har en bra hand? Det är ju inte något dom valt själva.
Det borde existera en sida eller bok för spelare där dom kan lära sig att ge komplimanger, kanske skriva att någon spelade sin hand bra, förutsatt att dom spelade bra då. Kanske till och med ge positiv kritik.
Istället för att skratta åt den som förlorade och skriva att det var det sämsta dom någonsin upplevt i sin poker-karriär.
Antingen är det jag som spelat på tok för mycket på internet och saknar gemenskapen som finns vid ett bord där spelare sitter eller så finns det en liten Jonatan inom mig som skakar i brist på komplimanger. Som inte vill något hellre än att få höra att han faktiskt spelat bra. Nej, det är antagligen majoriteten spelare som jag träffat som inte har särskilt mycket hyfs.
Trist tycker jag men vad kan jag göra åt saken?
Det borde existera en sida eller bok för spelare där dom kan lära sig att ge komplimanger, kanske skriva att någon spelade sin hand bra, förutsatt att dom spelade bra då. Kanske till och med ge positiv kritik.
Istället för att skratta åt den som förlorade och skriva att det var det sämsta dom någonsin upplevt i sin poker-karriär.
Antingen är det jag som spelat på tok för mycket på internet och saknar gemenskapen som finns vid ett bord där spelare sitter eller så finns det en liten Jonatan inom mig som skakar i brist på komplimanger. Som inte vill något hellre än att få höra att han faktiskt spelat bra. Nej, det är antagligen majoriteten spelare som jag träffat som inte har särskilt mycket hyfs.
Trist tycker jag men vad kan jag göra åt saken?
Valsedel.
Idag har jag inget speciellt att skriva om, bortsett från en liten sak. Googlade lite nyligen,
det är ett väldigt roligt intresse. Skulle hitta min far i ett klipp från kommunfullmäktige.
Hittade valsedeln för vänsterpartiet i höst istället, där jag står med! Visste jag ju såklart.
Kul att se dock! Titta här om ni vill.
det är ett väldigt roligt intresse. Skulle hitta min far i ett klipp från kommunfullmäktige.
Hittade valsedeln för vänsterpartiet i höst istället, där jag står med! Visste jag ju såklart.
Kul att se dock! Titta här om ni vill.
Gutters.
Kastar in en fin länk till en fin serie på internet, så här på morgonkvisten.
Dags för kaffe nu, alltid lika gott efter frukosten. GUTTERS, handlar förövrigt om
superhjältar och liknande. Läs!
Dags för kaffe nu, alltid lika gott efter frukosten. GUTTERS, handlar förövrigt om
superhjältar och liknande. Läs!
Det finns ev magi i området.
Nu när det byggs ny ingång till lägenhetshuset så får vi ta bakvägen ut istället. Efter att ha gått in och ut ett antal gånger kunde jag inte låta bli att lägga märke till att det saknas ett hus bland längorna. Det finns 12 10 6 & 4, men inte 8.
Är det något som dom gjort medvetet för att vi som bor här alltid ska undra vart åttan tog vägen och sedan aldrig fråga någon som antagligen har kunskap om vart åttan är, för man frågar aldrig även om man mycket gärna vill veta. Det är en oskriven lag.
Eller kan det kanske vara så att vi faktiskt lever i värld där Harry Potter existerar och Lord Voldemort sprider skräck bland trollkarlar och häxor? Det är antagligen så att huset är inklämt bland sexan och tian på magisk väg. Ett lägenhetshus för trollkarlar som jobbar i centrum eller här på hisingen för att de inte ska behöva flyga så långt på kvastar eller på diverse magiska transportmedel.
Underbart att veta att vi lever i en värld där magi faktiskt existerar, gör mitt liv mycket enklare. Allt känns plötsligt mindre hopplöst. Rätt som det är kanske jag får ett brev som informerar mig att min tid är kommen, att jag ska utbildas till trollkarl.
Wingardium Leviosa!
Är det något som dom gjort medvetet för att vi som bor här alltid ska undra vart åttan tog vägen och sedan aldrig fråga någon som antagligen har kunskap om vart åttan är, för man frågar aldrig även om man mycket gärna vill veta. Det är en oskriven lag.
Eller kan det kanske vara så att vi faktiskt lever i värld där Harry Potter existerar och Lord Voldemort sprider skräck bland trollkarlar och häxor? Det är antagligen så att huset är inklämt bland sexan och tian på magisk väg. Ett lägenhetshus för trollkarlar som jobbar i centrum eller här på hisingen för att de inte ska behöva flyga så långt på kvastar eller på diverse magiska transportmedel.
Underbart att veta att vi lever i en värld där magi faktiskt existerar, gör mitt liv mycket enklare. Allt känns plötsligt mindre hopplöst. Rätt som det är kanske jag får ett brev som informerar mig att min tid är kommen, att jag ska utbildas till trollkarl.
Wingardium Leviosa!
Var dag är vardag.
I dag har jag sprungit igen, det var ett par dagar sedan sist, för att uttrycka det milt. Jag sprang en ny runda idag för att variera mig lite och på den nya rundan finns en djävulsk backe utplacerad. När jag kommit upp för den kändes det som jag inte hade någon luft i lungorna, var tvungen att ta en paus. Ser fram emot backen nästa gång jag springer!
Nu har vi varit och pantat burkar och handlat lite och tvättat, senare ska Sandra börja jobba igen efter ett par veckors semester och jag ska till Ikea och handla ett par hjul till min far och hans fru. Efter det blir det självklart en turnering, som varje kväll. Nästan varje kväll.
Återkommer senare.
Nu har vi varit och pantat burkar och handlat lite och tvättat, senare ska Sandra börja jobba igen efter ett par veckors semester och jag ska till Ikea och handla ett par hjul till min far och hans fru. Efter det blir det självklart en turnering, som varje kväll. Nästan varje kväll.
Återkommer senare.