periodviskreativ.

Orden i titeln går stick i stäv med varandra! Inte kan man vara ute och njuta av värmen, när jag fallit tillbaka i en Fallout period, spelar trean nu igen och lever mig in i livet som rymmare från valvet där jag levt hela mitt tonårsliv. Jag räddar slavar från deras ondskefulla och totalt moral-lösa härskare, jag rensar ödemarken från super mutanter som en gång varit som oss. Det händer till och med att jag separerar ett par huvuden från kroppar. Självklart är det människor som förtjänar att råka ut för ett så miserabelt och olyckligt öde.

Min samlarmani tar uttryck på flera olika vis, jag samlar små bobbleheads som bara finns i ett fåtal runt omkring i världen, som ger en ett par extra poäng i olika färdigheter. Jag får även lov att utföra uppdrag och storslagna äventyr för att knipa ett par trofer.

Hur roligt är ett spel när man bara tagit 8% av alla trofer till ett spel egentligen? Det gnager inombords när jag vet att det saknas ett par av dom. Jag känner mig tillfreds, enbart när jag har 100%.

Nu ska jag strax äta någon form av föda, så jag kan ta mig ut och springa runt ramberget innan det blir alldeles för sent. Har ju disk att diska och tvätt att vika när jag kommer in sen. Vardagen är livet!